Igår klockan 12 dog min morfar. Jag låg bredvid honom och höll hans hand. Det kändes så dubbelt för varje gång andningsuppehållet kom så visste jag att han ville vidare men jag blev så glad när det kom ett andetag till. Precis innan han dog sa en sköterska som var med oss att vi skulle öppna fönstret och släppa ut hans själ. Vi gjorde det och senare när vi var hos mamma såg vi en fjäril. Kan det ha varit han? Jag vet nu att de flesta inte tror på sådant här men jag gör det.
Hemma hos mamma hedra vi morfar genom att spela "sjuan" som morfar alltid ville spela.
Vi var senare tillbaka och titta på honom när de gjort i ordning honom. Han var så fin. Men det är så svårt att lämna honom där ensam.
Idag känns det otroligt tomt och nästan som att jag inte vet var jag ska ta vägen. Allt är så overkligt. Han finns inte längre och nu ska mitt liv ändå gå vidare.
1 kommentar:
åh vännen.... det finns inga ord... jag tror absolut fjärilen var din morfar - JAG tror på sån´t !
kramar
Skicka en kommentar